Jag borde vara mer positiv. Men det är jag inte. Jag är stressad. Julen tränger in i mig och rör om. Den tiden på året som borde vara mest lugn och sansad gör mig bara stressad. Det borde verkligen inte vara så. Har inte varit så innan. Vad är det som är förändrat?
Vad har hänt det här året?
Jobbade som ett as fram till 14 februari. Låg ensam på sjukhuset på alla hjärtans dag. Blev sjukskriven i 3månader för att jag skar av två senor i fingret. Försökt komma över alldeles för många män/pojkar som lämnat mig för att jag inte vet vad jag vill. Jobbade asmycket igen. Löneförhandlade och var nära på att säga upp mig. Min bästa vän flyttade till USA. En man som jag trodde var mer än vad han var lindade in mig strax innan jag flyttade. Jag lämnade min familj. Min mamma krossade foten. Jag stöter bort människor som kommer mig nära för att jag är rädd. Jag lämnade allt som jag byggt upp det senaste 3 åren. Jag pluggar till något som jag inte vill bli. Har jag rätt att tycka synd om mig själv? Inte ens lite?
Hur ska jag kunna få bort alla fåglar som kraxar över huvudet på mig? Hur ska jag se vilken väg som är min? Jag vill vara hemma. Eller i ett annat land och se riktigt lidande. Jag är frisk och borde bidra med så mycket mer till den här världen.
Jag har fastnat i egoismen.
Den är äcklig.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar