Igår åt jag kräftor med en kär vän och hennes familj. Då slog det mig vad som är väsentligt i mitt liv. Familjen. Gemenskapen. Tryggheten och friheten som det ger. För även om jag är låst vid min familj så ger de mig en enorm frihet då jag är älskad oavsett vad jag gör, vem jag är. Det är inget att ta för givet. Jag är lycklig som har tre syskon och gifta föräldrar sen 35år tillbaka. Vi är lyckliga. Även om vi har, har haft, många problem så blir banden starkare. Det skulle jag aldrig vilja vara utan. Vissa vänner är med i den gemenskapen som vi har och banden till dem är lika starka som min familj.
Men hur skapar jag nya band som är lika starka. Orkar inte. Har gjort det så många gånger. Det tar extrema mängder energi. Men det här är inte hållbart. Jag tänker inte sitta och vara bekväm.
Det är lika bra att kasta sig in i elden och hoppas att jag inte blir skadad. Det har fungerat förr eller hur?
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar